Ofta i stora kar med mycket belysning blir ett stående problem kampen mot alger. Särskilt när jag gått över igen till att utfodra med räkmix som blir en ständig källa till bös i karet. Sandsnäckor och malar sköter upprensingen på natten men det saknades något i filterväg.
Det jag behövde var något som helt enkelt kan suga upp den näring som frigörs vid varje utfodring och som läcker näring till natten. Efter kollat in många sk. paludarium så blev valet att tillverka en ”växtvägg” för både funktionen och det estetiska.
Systemet byggdes i formplyfa och drivs av ett eheim 2000+. I returlådan valde jag att lägga sand för att dessutom skapa ett större droppfilter. Växtfiltret har varit igång en månad och det växer så det knakar i lådan. Ju längre tiden går kommer detta filter bara bli effektivare. Roligt också att prova akvarieväxter emersed. Det jag provar nu är spikblad, java- och taiwanmossa, javaormbunke och vattenormbunke förutom de sumpväxter (bla strypfikus) som jag har. Mycket kommer att bytas ut mot exklusivare arter på ”väggen” men det är efter systemet är inkört.
Hejsan alla, ser att det varit en del besökare under tiden jag ignorerat bloggen och det är kul! Orsaken till min egen frånvaro är att jag äntligen ser ljuset i tunneln och har påbörjat min magistersuppsats. Vet inte om jag nämnt det men jag har ju även tänkt att fisk ska bli mitt yrke och jag kommer skriva om mellanartskonkurrensen mellan Öring – Simpa och hur de påverkar varandras utbredning och förekomst i Sverige (statistik med stort S..).
Annars sker det rätt så mycket just nu, jag håller på att omvandla karet till ett paludarium (surfa in på http://umea.akvarieforening.se/forum/index.php för att läsa om bygget). Orsakerna är många men har tänkt på det i ett par månader sen jag postade länken på 3000 liters amazonas paludariet (https://rivulatus.wordpress.com/2011/11/08/planering-och-lite-stiltje/). Jag ser fördelarna med att ha växter som förbättrar vattenkvaliten förutom filter etc., så ett akvarium i egen optimal balans är målet. Väntade mig reservdelar till min metallhalogen som jag vänligen fick till skänks av en medlem i föreningen som skulle komma i veckan som lyser med sin frånvaro *hö hö*.. Kan slänga upp en bild på nätet när jag får byta till mh med recension.
Ornatumen frodas även om några trilskas och matvägrar. Jag ska försöka fixa ett till kar under huvudburken där mobboffren får växa i sin egen takt, för banne mig inga fler får gå hädan. Arten är något som jag aldrig stött på tidigare under mina många år i hobbyn. Lite som en helig graal att stå ut att föda upp dessa fiskar till vuxen storlek och om NCS skulle ha en odlingsvalör för uthållighet och hårt arbete så borde de som lyckas här få den. Uppenbart är att att genom att följa forumen är att utan mycket skötsel och hängivelse från ägaren så blir det svårare att lyckas. Med andra ord ingen *mata-och-glömma-art*. Jag tycker utmaningen är riktigt motiverande och jag har aldrig tidigare under mina aktiva hobbyår kännt en sån entusiasm inför en fisk jag har. Moroten kom genom en duktig akvarist i staterna som jag haft kontakt med och diskuterat arten med som drivit upp ett enormt stiligt par (ni som vill köpa överblivna kommer få betala fullpris he he..):
Vet inte hur många gånger jag biter mig i läppen när jag ser på olika forum de olika hybridtrådarna. Papegojciklider och flowerhorns i all ära så varje gång jag ser en så är det samma reaktion du skulle få om du gick fram till en hunduppfödare och sa -titta jag har avlat fram en hund med 10 ben och två svansar. Okej det skulle vara roligt att se men ni förstår min poäng.
Det jag inte heller fattar är varför det alltid ska göras på centralamerikanska ciklider? Finns det inga andra världsdelar som folk kan leka doktor frankenstein med? Det här är ju kanske inte det man säger på ett forum men det känns alltid som hela delen av forumet känns lite oseriöst när det skrivs om dom. Okej nybörjare vet inte bättre och vet kanske inte om att det är en bastard men höjjer på ögonbrynen när akvarister som verkar vara mer insatta pratar sig varma om dessa.
I Tyskland har de fått nog och bannlyser allt som har med hybrider att göra på deras ciklidforum vilket jag ser som lite mer seriösa..
Nu låter jag kanske som en elitist men vill bara få ur mig vad jag perssonligen tycker. Men i mina ögon är även fiskar levande djur och även om vi har möjligheten att hålla dom hemma så bör de behandlas med lite mer respekt. Nybörjare behöver ju inte ta så hårt på mina ord men de som vet innebörden så nja..
Så min fråga är varför ta efter de galna asiatiska uppfödarna som kanske redan har en lite tveksam inställning till levande djur/djurhållning i väst?
Har funderat lite på de olika uppdelningarna inom akvaristiken och framförallt vad som skiljer sig i smaken av vad vi håller i våra akvarium. Ska försöka att inte spy för mycket galla på saker som inte intreserar mig, det kan bara vara intressat att se hur nån annan tänker. Nu får ni ju också utgå från att jag baserar allt och väger mot mitt huvudintresse dvss. större CA/SA. Alla har ju sin smak och tycker säkert att jag har helt fel.
Sällskapsfisk (levandefödare, tetror etc.)
Tycker det är ett trevligt inslag både för sig själv och i ett ciklidkar. Personligen vill jag efterskapa en bit ”natur i mitt vardagsrum” många arter lever tillsammans med ciklider i naturen så de är ett välkommet inslag hos mig. Om jag inte redan fastnat för CA/SA så skulle nog detta vara mitt huvudfokus. Finns så mycket spännande om man ser bortom bas-sortimenetet. Nackdelarna är väll att efter man lärt sig deras beteende blir det rätt opersonliga fiskar mol allena.
Malar
Förut skulle man bara ha en sk. ”slamsugare” till ett sällskapskar och gibbiceps till ciklider för att ”äta alger”, och det var dess enda syfte oftast men så mycket alger åt dom ju inte. Nu när jag lärt mig mer om malar så har jag fallit för gruppen. Finns en uppsjö av nya spännande arter som tillkommit till hobbyn på senare år med ofta spekatakulära färger och färger, plus ett ofta intressant beteende nu när man kan odla dom (var inte att tänka på med gibbiceps).
Ormhuvudfiskar eller ”Monsterfiskar”
Småintressant grupp som jag skriver väldigt generaliserande om här. Problemet är att dom ofta bli väldigt stora. Svåra att odla. Och eftersom jag redan håller stora fiskar kommer jag nog aldrig att kunna motivera akvarieplatsen de skulle ta. Känslan jag har är rätt mycket ”en stor lake bara” i jämnnförelse med stora SA/CA :). Rockor är dock intressant och kommer vara givet i ett större kar!
Malawiciklider
Nog den gruppen fiskar jag är intresserad minst av. Tycker det inte verkar hända så mycket i ett malawikar. Ett stim fiskar står och tigger mat och då och då blir det en snabb lek på en timme och sen tillbaka till status quo. Färgerna är dock helt i särklass från de flesta SA/CA så gillar man ”the pretty colours” bara så är det ju ett alternativ.
Tanganyikaciklider
Egentligen samma uppfattning som malawi minus färgerna. Men de verkar ha ett stort spektra i fråga om beteende och skulle gärna vilja prova en grupp sandlekare i framtiden.
Viktoriaciklider
Än en gång samma som malawi, men om jag skulle välja på grund av färg så gillar jag Viktoriaciklidernas spektra och mönstring mer. Också en grupp jag vill prova i framtiden. Kan dock för lite om dom ännu för att skapa mig en bra uppfattning.
Ciklider från Madagaskar och Indien
Inte så mycket uppfattning om dessa förutom att jag gillar dom. Kommer nog aldrig hålla dom mest för att dom är så ovanliga. De verkar ju rätt lika CA också i fråga om beteende så det känns liksom för nära min nuvarnade inriktning.
Dvärgciklider
En trevlig grupp. Kanske inte de mest färgsprakande men en väger upp med beteende. Har handen på hjärtat aldrig satsat på riktigt på denna gren och det måste ändras i framtiden. Närmast i framtiden tror jag om jag skulle hitta nån art från släktet Teleocichla skulle jag nog fördjupa mig omedelbums.
Sydamerikanska ciklider
Yes nu är vi inne på min del. En rätt stor och varierad grupp. Men gillar att man kan ha växter samtidigt och de utpräglade parbeteenden är riktigt intressant (även de polygama beteendena). På den här kontinenten kan man verkligen ha allt från dvärgciklider till den väldiga Catequaia umbriferum. Ofta mycket personlighet i de större cikliderna och varierande beteenden hos de mindre arterna.
Centralamerikanska ciklider
Är den egentliga orsaken till varför jag blev så intresserad av akvarium så pass mycket. De har allt jag vill ha i en ciklid; vackra färger, varierande beteende, spännande lek, stora. Resten står ju i bloggen he he. Plus så har jag nått som inte alla andra har. Ett lite ensamt intresse (förståeligt) men det finns ju bra forum där man kan träffa likasinnade.
Nu blir det lite nördigt men alltid när man argumeterar för stora SA/CA så blir känslan lite såhär :):
Phew nu blir det akvarieresa i helgen till skåne, kommer återkomma mer om detta på Umeå akvarieförenings forum. Länk postas här senare
Skrev i början av bloggen om mitt inköp av ytterfilter och vägde det mot allehanda konkurrenter. Tänkte utvärdera filtret nu när jag använt det i över ett år.
Driftkostnader:
Svårt att beräkna om man inte jämför med andra modeller. Den drar 30 watt och det känns mer än värt det när man tittar på effekten i olika tabeller (nedbrytning, rengöringsintervall etc.). Enda jag lagt ner på själva filtret var en ny förpackning förfilter med en extra grovfiltrering (kommer aldrig behövas) samt 3 stycken finfiltrerings skivor. I efterhand kunde jag lika gärna bara köpt filterfleece och klippt ut själv men köpte från tyskland så det var inte många kronor det kostade 120kr kanske.
Ljudnivå:
Helt underbar på denna fronten, mina timers låter mer så mja den är verkligen tyst.
Skötsel/Rengörning:
Innan jag köpte denna modell hade jag bara erfarenhet av de gamla modellerna. Med ”sumpvattensupar” och allmänt kladd och stök vid rengöring och omstart. Eheim 2080 är busenkel att handskas med när man skall rengöra det (även om det är väldigt sällan). Stänger av filtret och kopplar lös slangarna. Sen är det bara att rulla ut filtret till badrummet och på så sätt slippa kladd i vardagsrummet. Men oftast rengör jag bara förfilter + finfilter som kan göras på plats utan spill med den praktiska brickan som följer med. Kort sagt väldigt smidigt.
Mekanisk filtrering
Kanske filtrets svaga punkt. 1,5 liter grovfiltrering rymmer filtret men även om man byter denna del lite oftare så är det inget som sker oftare än var 4:e -5:e månad. Dock bör man hålla koll på fleece-skiktet som enligt tillverkaren skall slängas men jag brukar bara vrida ur den försiktigt och dom räcker cirka ett år beroende på belastning.
Biologisk nedbrytning
Nu snackar vi, med en volym på 12 liter får man plats med mycket nyttigt i detta filtret. Just nu kör jag en korg med sönderklippta filtermattor plus damstrumpor med korallgrus, en korg med Denrelle bio towers som är en form av ”sintered glas” som skall ha en överlägsen bakteriell tillväxtyta, och sista korgen med matrixbollar och keramikringar a la old school.
Svårt att avgöra effekten utan att ta vattenvärden (nått jag sällan gör). Men däremot märkte jag att när jag monterat filtret fel i en månad så fick jag en kraftig explosion av cyanobakterier som gick till sig efter jag åtgärdat felet.
Jag rekomenderar varmt detta filter och våga köp från Tyskland då priserna i Sverige är hutlöst överprissatta.. Och när du väl köper så fundera direkt på om du inte ska köpa de kompletta paketen med biofiltermaterial direkt. Det är dyrt att köpa sånt i svea av bra kvalitet och paketen är ofta väldigt prisvärda. Dock bör man i ett t.ex. ciklidakvarium av min storlek komplettera med ytterliggare grovfiltrering. I mitt fall har jag byggt om två eheim compact 2000+ och 3000+ till innerfilter och det räcker i en 1000-litersburk som matas friskt.
I dagsläget har jag cirka 6700l/h men eftersom jag har strömlevande arter skall som tidigare nämnt i bloggen kopletteras med en stark stream-pump.
Vet inte om det händer så mycket nu förutom lite planering. En korallia evo 5000 skall införskaffas, med totalt cirka 12000 -liter i timmen i karet borde ornatumen trivas rätt bra. Streampumpar är underskattade när man uppnåt biologisk balans i karet. 5200l/h på 5 watt känns nästan lite som nån ljuger men det står så. Evetuellt kommer jag komplettera i framtiden med en syrepump framför streamern för att förstärka effekten av det höga flödet i karet.
Men innan jag ökar flödet kommer jag byta ut min nuvarande t8-belysning mot led. Måste bara kolla så de rören jag ska köpa går att dimmra och vilken ljusdator jag skall använda till led (nån som har tips?). Inspiration till projektet kom mycket av denna film:
Tänkte försöka mig på något liknande men också ha en led-list med moonlight eventuellt.
Belutet att satsa på ett kar känns så himla rätt nu när man kan fokusera helt ut på ett kar och nästan bara en art. Efter karet är helt klart kan jag eventuellt testa nått annat men just nu så är jag bara nöjd. Att begränsa sig i hobbyn över huvud taget är positivt för mig.
När vi skaffat hus kommer jag satsa på fler arter och högst på listan till ett 3000 liter+ kar är; H.labridens ”media luna”, H.Pantostictus, C. umbrifera, ett stim Semaprochilodus taeniurus, ex. C.festae plus eventuella ornatum-par och l-malar. Ah vad är inte en blog för om inte drömmar :). Men det känns inte som en omöjlighet. En import blir oundviklig men det känns som jag inte nöjer mig med utbudet i Sverige som det ser ut nu..
Ser att många läser bloggen och det är roligt.
Har den själv mer som en sorts journal över vad jag gör som jag kan slå upp i. Trots många läsare är det dock ingen som tycker nått om det jag skriver.
Är det så att allt jag säger och gör är perfekt och helt riktigt 🙂 (tror inte det)? Eller är det bara ointressant? Om du har konstruktiv kritik eller tips så för gärna fram det!
Som jag tidigare nämnt i bloggen så är jag involverad i Umeå akvarieförening. Ganska roligt när ägaren på aquawarehouse och en tidigare ordförare frågade om jag kunde ta över i vintras. Roligt var att jag när jag var en överinspirerad akvarist i tonåren (16-17 år gammal) så pratade jag och försökte skapa just en förening. Aldrig då kunde jag tro att resan skulle bli såhär på gott och ont.
Föreningen var lite försummad när jag tog över. Jag försökte med alla medel både snurra igång forumet och de återkommande ”hemma hos” vi har. Blev många ”hemma hos” mig själv i vår men nu verkar medlemmarna själva tagit över stafettpinnen. Många bra saker på årsmötet blev nämnda när jag blev invald men tyvärr har inte mycket hänt förutom det jag själv gjort.. Nåja alla har ju sin tid och jag förstår om intresset inte alltid är på topp! Själv hade jag ju en paus i 5-6 år helt utan akvarium innan jag startade bloggen och hehe ”resten är historia nu”.
Umeå är en stor stad och jag visste att det fanns akvarister i stan som var engagerade i hobbyn och nu verkar många hittat till våran sida och forum <!–http://umea.akvarieforening.se. Nu har medlemmarna verkligen tagit för sig och styr upp mer och mer själv som jag hoppades de skulle. Att vara intresserad av akvarium är roligt men lite ensamt förutom forumen så att skapa en gemenskap i sin egen stad skapar en ny del i hobbyn tycker jag.
För två helger sen hade vi vårat första riktiga event "höstloppisen". Ett rätt så stressigt moment för mig men ändå rätt lyckat. 6-7 säljare ställde ut och det blev ändå några köp men vi saknade lite kunder trots att jag annonserat både på facebook och alla akvariebutiker i stan och tillochmed Skellefteå där en hjälpsam akvarist satte upp lappar. Uppgiften med annonseringen var lite övermäktig för bara en person och framtida planeringar inför loppisen kommer ha minst 3 stycken medlemmar..
Det verkar ändå som att eventet skapat svallvågor och aktiviteten har ökat markant i föreningen. Bra att notera dessa förändringar så vi vet vad som får igång intresset. Vi har en god ekonomi i föreningen och medlemmar som läser detta ska veta att mycket roligt kommer hända nästa år! Ska inte avslöja för mycket.
Inget ont om Skåne, tvärtom har jag mycket bra erfarenheter av delen av Sverige. Särskillt nu när jag gjort klart om 7 stycken till ex Cichlasoma ornatum. Skall göra ett artkar av burken nu och eventuellt jaga rätt på några Geophagus pellegrini och göra karet till ett biotopkar för Rio san juan i Colombia. Förutom mina nuggets då och Robertsoni-paret som jag kommer ha tills dom dör (så dom räknas inte 🙂 ).
Petar in en film så folk får se lite av färgerna som kommer. Hoppas jag får se dom i lekdräkt live i framtiden (ska vara spektakulär)
Ett akvarium blir till 